söndag 6 december 2009

Demonstration för klimatet 2009


Igår var det återigen dags för den årliga demonstrationen för klimatet. En manifestation som sker på flera platser över Sverige men många fler över hela världen via tcktcktck.se

Det otroligt viktiga klimatmötet i Köpenhamn (Cop 15) inleds ju i morgon så skaran demonstranter var mindre än de två tidigare åren jag varit med på grund av den höga svenska närvaron i köpenhamn nästa vecka.

I Stockholm träffades vi som vanligt på Norra latins skolgård. Där inleddes demonstrationen med tal och sång. En kille som kallade sig Troy Jamez körde några sköna låtar med RnB stuk.

Dagens mest interessanta talare var Anders Wijkman och Johan Rockström (se bild nedan). Båda som jag lyssnat till vid tidigare tillfällen i samma ämne. Pluspoäng till Johan Rockström som hade hela familjen med sig i demonstrationståget och där barnen hade satt på sig simglasögon för att markera de kommande vattennivåhöjningarna.

I år skulle demonstrationen inte ske som vanligt utan i takt till sambamusik, på Stockholms gator skulle den dansas fram (se bilder nedan). Polisen ansågs att det behövdes funktionärer i speciella västar och eftersom jag var där ensam (som vanligt) så erbjöd jag mig att vara funktionär.

Demonstrationståget ringlade sedan genom Stockholms alla köpgator och sambamusiken fick citykärnan att stanna upp allteftersom vi tog oss fram längs gatorna. Man får hoppas att det störde julhandeln en del och att en del människor åtminstone tog till sig vårt budskap en del och kanske köpte en julklapp mindre.

När vi dansade fram på Hamngatan i Stockholm med Gallerian på ena sidan och NK på den andra sidan var det faktiskt 1000-tals människor som stod och tittade. En smått pinsam men ändå härlig känsla. Det var ju inte jag som var den dumme av oss. Det var ju de som inte anslöt i vårt tåg som med största sanolikhet inte förstår hur allvarlig situationen är.

En sån här dag ger mig full kraft att orka blogga vidare. Jag önskade bara att alla som var där och givetvis är intresserade av miljön och klimatet kunde hitta till min blogg. Ju fler vi är desto mer press kan vi sätta på företag och liknande.

Något som faktiskt slår mig i skrivande stund är följande: Har ni tänkt på hur mycket tidningarna och TV nyheterna har rapporterat om att det statliga företaget (som alltså ägs av dig och mig) Vattenfall släpper ut dubbelt så mycket koldioxid som hela Sverige och ändå så gör regeringen inget åt saken? Med en sådan stadsminister känns det som att allt är ett spel för galleriet.

Demonstrationen avslutades vid Mynttorget. Där träffade jag det trevliga paret Magnus och Sophy som fullständigt viger sina liv åt att uppmärksamma klimatet och få folk att agera mer klimatsmart. Jag har haft en hel del kontakt med dem via mail men det var mycket trevligt att äntligen träffas face 2 face.

Vad jag vill tydliggöra är att en klimatdemonstration inte alls går till så som man kan tro där slagorden haglar och folk skriker ut sitt missnöje på ett otrevligt sätt. Det bästa med denna dag är att man verkligen får chansen att träffa likasinnade där vi alla hjälper varandra att orka fortsätta kämpa. DET VAR DET VIKTIGASTE MED DENNA DAG.

Efter demonstrationen begav jag mig till ABF-huset på Sveavägen för att kolla in marknaden Shysst jul. Det är tredje året i rad som jag går dit. Erkänner att det faktiskt är shoppingtarmen som drar mig dit. Vissa dagar kan jag precis som alla andra känna att jag måste köpa något. Jag måste få den där kicken av att bli glad över ett köp.

Det slutade med att jag skrev upp mig på en prenumeration av CAMINO MAGASIN där jag får 3 nummer för 99 kr vilket kändes som ett riktigt bra pris nu när tidningen blivit ännu tjockare.

Sugen på att läsa min tidning satte jag mig på tunnelbanan för att åka hem. Väl hemma i Bagarmossen träffade jag min fästmö och tio minuter senare hade en främmande man förstört hela min dag och all den ennergi jag hade kämpat så hårt för att skaffa mig. Vad som hände berättar jag i här i morgon…

1 kommentar:

Anonym sa...

Men frågan är ju om ditt skuldbeläggande av Vattenfall, och slutsatsen att Vattenfall hotar Sveriges trovärdighet i klimatfrågor, är helt befogat.

När det gäller Vattenfalls verksamhet i Tyskland undrar jag om det inte är upp till politikerna i dessa länder att sätta upp en spelplan som gynnar grön energiproduktion? Att Tyskland och Polen har en kolintensiv elproduktion beror ju på ett närmast fanatiskt kärnkraftsmotstånd samt att man inte har några vidare förutsättningar för vattenkraft.

Det är ju knappast Vattenfall som under de senaste åren tvingat Tyskland och Polen till en mer kolintensiv produktion; problemet sträcker sig mycket längre tillbaka än så och är alltså i huvudsak politiskt. Dessutom får man ju inte glömma det personliga ansvaret hos de som faktiskt köper el.

För mig blir grundfrågan: Hade de globala utsläppen varit lägre om någon annan ägt kraftverken? Mitt svar på den frågan blir "nej", och därför delar jag inte din åsikt i just den här frågan. Men i övrigt gillar jag verkligen bloggen!

Beklagar också det tråkiga som hände dig och din fästmö (jag skulle reagera precis som du).

// Kalle