måndag 7 december 2009

Jag är dock inte rasist, det lovar jag!

Fortsättning från föregående inlägg...

Jag hade altså kommit hem till Bagarmossen där jag bor och jag och min fästmö hade handlat ingredienser för att göra en smarrig vegetariansk pizza till middag.

Ibland när vi handlar brukar vi spara kvittot för att på hemvägen förhöra varandra om vad maten kostade. Anledningen till detta är enkel. Det är viktigt att veta vad maten kostar även om priserna ännu inte påverkar våra beslut och matval.

Min gravida fästmö noterar hur en man går rakt fram mot henne och för att inte vara i vägen så flyttar hon lite på sig men trots detta så går han in i henne med bestämnda steg så att hon får ont.

Fästmön vänder sig då om och ropar på mannen och säger åt honom att se sig för. Irriterad som jag blir av att någon går in i min fästmö med flit roppar jag och frågar vad han håller på med.

Mannen som är ca 27 år och har invandrarbakrund säger på bruten svenska ”vad fan vill du” och går fram till mig och ställer sig en halv meter framför mig. Mannen var utan överdrift stor som Zlatan och givetvis förstod jag direkt att om den här mannen skulle vilja så skulle han kunna slå ner mig här och nu. Känslan var minst sagt olustig.

Han började munhugga med mig där jag försökte förklara för honom att han inte kunde gå in i en gravid kvinna på det sätt han gjorde. Han tittade på mig och sa med hotfull röst ”stick” varpå jag dumt nog svarade ”Varför skall jag sticka det kan du göra. Jag bor här”. Sedan tog äntligen förståndet över och jag avslutade med att säga ”du gör verkligen vårt samhälle till en bättre plats” och sedan gick jag och fästmön hem.

Några meter från hemmet kickade nervositeten in rejält och jag blev rejält rädd för vad som just hänt och samtidigt ledsen och sårad.

Jag har blivit rånad vid ett tillfälle och nedslagen vid ett annat. Rånad blev jag som 15-åring på Kungsgatan av några invandrarkillar och nedlagen vart jag av en invandrarkille i min skola. Utan att någonsin ha pratat med honom gick han fram till mig och tog tag i mitt hår och drog två knytnävar i ansiktet på mig så läppen sprack.

Men nu det som gör mest ont. Min morfar kom från Turkiet. Han var en av de första turkarna i Sverige. Han kom hit redan 1948. På 1960-talet hjälpte han rika svenska pojkspolingar som råkat illa ut när de åkte till Istanbul för att knarka billigt. Han arbetade då på Utrikesdepartimentet och det finns många artiklar skrivna om hans arbete för staten.

Min far har jag inte haft någon bra kontakt med förrän på senare år men han har arbetat i säkert 15 år som fältassistent åt ungdomar. Han flyttade till Sverige från Italien på 70-talet.

Under hela min skoluppväxt har jag blivit kallad svartskalle 1000-tals gånger så jag har alltid känt ett nära band till de med invandrarsläktingar även om min svenska är helt utan brytning.

Det är situationer som den ovan som som gör allt så jävla jobbigt för mig. Jag ogillar inte invandrarna och t ex de få gånger som jag åker taxi vill jag gärna åka med en invandrare som jag sedan pumpar på frågor om hans tidigare liv i ett annat land. Jag anser mig heller inte ha några problem med oliktänkande men den här typen av jordens avskum som går runt på vår planet och vill slåss, hotar andra och på alla möjliga sätt ställer till problem för sina medmänniskor har jag inget tillövers för.

Jag hade justr varit och demonstrerat för att få till en renare planet för både honom och mig för i helvete!

Innerst inne kan jag ibland bara känna att jordens avskum, och då givetvis oavsett hudfärg, tankar om religon och samhällsklass alla borde sättas på samma ö så att de sakta (eller gärna fort) kan förgöra varandra och göra jorden till en bättre plats för oss alla andra.

Jag kan förstå om detta låter radikalt men jag mådde så jävla piss i lördags. Allt jag tror på så som mitt kära motto ”en för alla och alla för en” fick sig en rejäl törn när den här killen kom fram och knappast inte hymlande med att antingen så drog jag eller så skulle han slå ner mig (och kanske även min fästmö).

Tänk om jorden kunde tömmas på alla avskum som förpestar tillvaron med brottsliga handlingar. Då skulle folkmängden minska och klimathotet skulle åtminstone vara lite mindre för stunden.

Jag minns en gång när jag var och handlade med min morfar. Framför oss gick en man och en kvinna som var invandrare precis som vi. Min morfar pekade då på paret eftersom mannen gick tre meter framför kvinnan och det var hon som bar de två tunga matkassarna. Min morfar sade då ”Stephan, låt mig aldrig se dig gå så där” Det inbillar jag mig att jag aldrig har gjort heller.

PS. I vår familj så har vi lite tomatpuré i riset innan vi äter det. Detta är på turkiskt vis där ris heter Pilav (morfar föddes i Ankara). När min far bjuder på en äkta Italiensk middag så är t ex Lasange en mellanrätt som följs av huvudrätten som kan vara kyckling och potatisgratäng. En äkta italiensk middag gör dig proppmätt (Min far är från Terracina. Mitt svenska arv är kroppkakor med lingonsylt. Sjukt gott om man gör det på mormors vis (Över Kalix). Tyvärr så har jag ännu inte kommit på hur hon gjorde och har inte ätit det sedan 1999.

6 kommentarer:

Lou sa...

Om du inte hade klivit in som "räddaren i nöden" på det där manliga sättet utan låtit det stanna vid att "din fästmö" sa till mannens om gick in i henne, så hade allt kanske varit frid och fröjd. Det är störande att alla män tror att kvinnor måste försvaras hela tiden och oftast så gör de bara saken värre.

Det kan kopplas till din story om när du var och handlade med din morfar och han sa att han aldrig ville se dig göra så där (låta kvinnan bära alla tunga kassar) Nä, man delar väl på bördan och de kanske inte ens var ett par, de där som gick framför er. Eller så hade han just fått en stroke och fick inte bära tungt. Man ska inte döma efter vad man ser bara. Och de fall av misshandel du beskriver tror jag inte har någonting med förövarnas kulturella bakgrund att göra. Ja, du uttrycker dig som en rasist!!

Anonym sa...

Kära Stephan, jag är övertygad om att du verkligen vill göra gott för planeten. Emellertid blir jag gråtfärdig av ditt inlägg, du uttrycker så mycket hat och besvikelse som du skriver "Innerst inne kan jag ibland bara känna att jordens avskum, och då givetvis oavsett hudfärg, tankar om religon och samhällsklass alla borde sättas på samma ö så att de sakta (eller gärna fort) kan förgöra varandra och göra jorden till en bättre plats för oss alla andra." Genom att dela upp i vi och dom, så BIDRAR DU TILL JUST DET FENOMEN SOM DU VILL UTROTA. Fred kan bara komma om var och en odlar fred i vårt hjärta och sprider det till just dem som behöver det mest. Du har mycket att lära av Dalai Lama om ett kärleksfullt förhållningssätt även till de du upplever som olustiga, kanske t.o.m. som fiender. Det är inte lätt. Och det är mycket vårt ego som står i vägen och som leder till miljöbrott, vi förhäver oss på olika sätt. Läs gärna EN NY VÄRLD AV EKHART TOLLE. Ditt ego är nu fullt av att du jobbar för världen och i den processen kan du inte komma så nära din gravida fästmö att du anar vad hon önskar sig i julklapp, är det så? Ditt hjärta är kanske stilla, inte ditt huvud. Låt ditt hjärta flöda! Kram Camilla

Annika sa...

Klart du vill försvara din gravida sambo, det är en högst normal reaktion. Och man kan verkligen bli provocerad av folk som beter sig illa. Fast grejen är just att inte låta sig provoceras, lättare sagt än gjort dock, jag vet... Men dra inga växlar av att killen hade invandrarbakgrund - jag har aldrig blivit så trevligt behandlad när jag var gravid som av just invandrade män. Jag åker blå linjen varje dag och de enda gångerna jag tycker det är obehagligt är när det är match på Råsunda och tåget fylls av fulla och aggressiva "svennar"...

Andrea sa...

Haha vilken story! Jag tror inte att du är rasist men det märkliga är att när man ska återberätta något och det är en person med invandrarbakgrund att det på något sätt måste fram i historien. Det är inte bara du som gör detta. För visst har vi alla fördomar även denna Lou som verkar ha sina fördomar mot Män... Fördomarna vi har gäller alla i samhället och omedvetet så tänker vi nog varje dag något om någon vi ser. Äldre som går för sakta, barn som skriker på bussen, folk som inte kan resa på sig för de som behöver stolen i tunnelbanan bättre, vilket skti jobb han har som går och plockar skräp- han lär inte ha en dags utbildning osv. Det som säger annat ljuger!

Men i det här landet lagom så är det så att man helst inte ska uttrycka sig och att säga något negativt om homosexuella, invandrare eller arbetslösa är tabu. Provokationer sker över alla samhällsklasser och det som hände dig skulle lika gärna kunna hända i Östermals saluhall av någon "överklasstant" (fördom) som hade en dålig dag eller bara är en otrevlig person. Det du sa till honom har ju inget med rasim att göra utan det hade kunnat sägas till tanten i saluhallen också. Vidare om du nu har blivit rånad av invandrar killar ska man inte kunna få säga det då? Alla vet att det är mycket problem i invandrartäta områden. Inte för att de är invandrare i sig utan för att det rent samhällsmässigt satsas för lite i de områden, hög arbetslöshet, många som har problem med att integreras i det svenska samhället, många som lever med traumatiska upplevelser från krig som de inte får hjälp med, skolor som inte fungerar och som har hög omsättning bland lärare osv. Det finns många förklaringar och det hade sett likadant ut för svenska i samma situation. detta gäller förstås inte alla invandrare och det har inget med etnicitet att göra.Jag tror att du dog hela din egen historia om din invandrarbakgrund för att du kände att du måste försvara dig och att visa att du inte är rasist. Igen är detta väldigt svenska att inte vilja stöta sig med någon. Vilket du tydligen gjorde ändå.

Tycker att du gjorde helt rätt. Har man inte rätt att försvara de som står en nära och ens familj? Hade hon kunnat göra något om han gav sig på henne? Tänk om det hade hänt fostret något. Den där Lou får någ bredda sitt tankeverksamhet något. Vem är det som till varje pris gör kvinnan som ett offer? Att hon ens fick den tanken att du gjorde din tjej till ett offer bara för att en idiot gav sig på henne oprovocerat. Vad vet hon om er relation eller om din tjejs styrkor? Och Annika om sin filosofi att inte "låta sig provoceras"... Skulle vilja se henne INTE bli provocerad i en liknande situation!

Stå på dig! Din reaktion var helt normal och du ska inte be om ursäkt för den.

Lars Johansson sa...

Till din fästmö skulle jag utan att ha nån större insikt rekommendera något klädesplagg eller ännu hellre smycke, då t ex halsband eller örhängen.

Ivan L sa...

Hej Stephan, det är fullkomligt mänskligt att reagera som du gör. Vi kan alla hamna i affekt när vi blir provocerade eller illa bemötta. Viktigast är att man, precis som du, reflekterar över sitt eget beteende så att man kan jobba med sig själv. Livet skickar precis de prövningar i vår väg som vi behöver för att växa. Det gäller att ta tillvara på dem. Tillfälligheter skickade en adrenalinstinn gorilla i er väg, det kunde lika gärna varit någon annan som gick där just då. Utifrån betraktad var situationen säkert helt ögonblicklig och knappt märkbar. Det stora dramat utspelades i själva verket inombords.
Precis som Camilla skriver så spelar våra egon spratt med oss och tar över från vårt medvetande ibland. Eckhart Tolles böcker ger stora insikter om detta, kan rekommenderas varmt. Men trots allt är det modigt av dig att skriva av dig och ta avstånd från de fascistoida tankar som de allra flesta bara tänker (och somliga låter gro fast inne i huvudet). Därigenom skapar du distans till dem och kan skicka dylikt skräp till den mentala återvinningen ;-)
Beträffande beteende och ursprung så finns absolut en kulturell prägling. När jag med barnvagn framför mig lämnar äldsta dottern i skolan är det i fyra fall av fem barn och vuxna med mörkt hår och hy som spontant håller upp dörren. Kan man därmed säga att invandrare är artigare än infödda svenskar? Nej, det blir ett meningslöst resonemang i generella termer. Däremot är de flesta kulturer mindre egofixerade och mer respektfulla mot äldre personer än vår västerländska mainstreamkultur. Hålla upp en dörr gör man då naturligt utan att bli ombedd och utan att begära något i gengäld.
Vår ytliga, egocentriska kultur är gränslös i både positiv och negativ bemärkelse och den sociala kontrollen är svag. Detta är utmärkt grogrund för den avskumsmentalitet som du beskriver.