Din familj kastar 291 kilo mat om året.

Om du hade möjlighet att ta ledigt en dag från jobbet vad skulle du göra då?

I dag var jag ledig från jobbet och valde att åka till Cirkus i Stockholm för att närvara på Konsumentföreningen Stockholms seminarium eftersom jag fann dagens ämne så intressant.

Dagen skulle handla om varför vi i Sverige slänger så mycket mat och om maten går att äta fast bäst före datumet är passerat.

Seminariet höll på i fem timmar och nedan följer några av mina anteckningar och inte allt för filosofiska tankar om dagen.

Förste talare var Johan Kuylenstierna som arbetar som rådgivare åt FN Vatten i Rom och hans tankar om vi kommer fixa att förse 9 miljarder människor med mat år 2050.

Det beräknas att vi kommer vara mellan nio och tio miljarder människor på jorden år 2050. För att få lite perspektiv på dessa siffror kan man säga att vi idag är 6,7 miljarder människor och att vi 1975 (när min mamma blev gravid med mig) var 2,5 miljarder färre på jorden.

Men denna hiskeliga folkökning som jorden varit med om de senaste 100 åren kan man lätt säga att ”framtiden är inte längre vad den en gång var”.

Hungern på jorden ökar procentuellt i takt med att antalet människor på jorden ökar. Enligt FN så är 936 miljoner människor (alltså nästan var sjunde person på jorden) kroniskt undernärda.

När jag var liten så sa alltid min mormor två saker när jag trilskades med maten. ”Tänk på barnen i Biafra” eller ”Hör du hur risgrynen gråter när du inte äter upp dem”. Detta är såklart något som jag även kommer att säga till mina barn fast Biafra inte har funnits under mitt liv på jorden (landet kapitulerade 1970).

Men hur mycket mat slängs i västvärlden då medan andra människor på jorden går hungriga?

Jo tydligen så slängs hälften av all mat som köps i USA.
I Storbritannien så slängs 60 kilo mat per hushåll i månaden.
I Sverige så slängs flera hundra ton mat varje år.

Ett problem för klimatet är att människor bor allt längre bort från maten. Dels så flyttar vi till storstäder (2006 bodde fler människor på jorden i storstäder än på landet) och dels äter vi mat som transporterats allt längre. Just nu har jag t ex 5 bananer hemma och just bananer fyller 100 år i Sverige i år.

Men det största problemet är inte maten utan vattnet som måste användas för att producera allt mat.

Vattenförbrukningen i på jorden är fördelad enligt följande: 70 % går till jordbruket, 20 % går till industrin och endast 10 % av jordens vatten dricker vi upp.

Hur kommer det sig då att det går så mycket vatten till jordbruket. Jo, om du vill skapa 1 kilo vetemjöl så måste du vattna med 1 500 liter vatten. Om du vill skapa 1 kilo nötkött så går det åt 15 000 liter vatten. Detta innebär att ju mer mat och annat som behöver vatten som vi importerar, ju mer vatten förflyttar vi från ett land till ett annat. T ex så gäller detta såklart för rosodlingarna i Afrika där blommorna sedan fraktas hit till Sverige. Allt som är grönt behöver ju vatten och istället för att skapa mat åt den lokala befolkningen så odlar man rosor åt rika västerlänningar.

Kanske vore det så mycket bättre om varor från andra länder inte var subventionerade utan att varorna kostade sitt rätta pris. Då skulle vi västerlänningar tänka efter en extra gång innan vi tar en lång varm dusch eller köper blommor från Afrika. Tänk om bananerna kostade 60 kr kilot då skulle man inte äta lika många varje år och man skulle definitivt inte låta vissa av dem gå till spillo och sedan kastas. På så sätt skulle även det lokala vattnet stanna i det egna landet och öka den lokala välfärden.

Konsumentföreningen Stockholm lät göra en undersökning över vad Stockholmarna slänger i sopporna och det var Anna Carlssons uppgift att deklarera detta för oss som var där.
Man frågade 1 200 personer i åldern 18-74 om deras relation till att slänga mat. På frågan varför maten var kastad svarade 57 % att den kastats för att bäst före datumet hade passerat. 26 % av de tillfrågade äter ej varor vars datum gått ut.Det vanligaste som kastas är bröd, mjölk och grönsaker.

Man gjorde också en närstudie av 72 familjer i Bromma där man samlade in deras sopor och undersökte innehållet och följde det onödiga matavfallet (så som kokta makaroner och inte potatisskal och liknande).
Familjerna snittade 5,6 kilo slängd mat i veckan (291 kilo om året). Av detta så var 57 % mat som kunde tagits omhand och ätit senare. Utöver detta finns ju sånt som man slänger i slasken så som mjölk, fil, yoghurt med mera.

All slängd mat har ju skapats i onödan. Och inte nog med att den har skapats den har även fraktats och paketerats för att sedan köpas för dyra pengar men därefter kastas utan att användas.

För att din mat skall hålla så länge som möjligt bör ditt kylskåp stå på mellan 4-5 grader (använd en termometer som du ställer i ett glas vatten).

Så vad kom man fram till under dagen? Jo, det alla var överens om var att det är miljövänligare att köpa mindre mängder mat oftare. Att bunkra med mat som man sedan slänger är varken plånboksvänligt eller klimatvänligt.

Dessutom skall man aldrig vara rädd för att lukta eller smaka på mat som passerat sitt bäst före datum. Datumet är satt med råge och oöppnad mjölk kan hålla så länge som tre veckor efter datumet om det förvaras i 4 grader.

Så var nu en duktig medborgare av vår planet och inse att ju mer köpt mat som du kastar ju sämre för klimatet och ju sämre för dina medmänniskor i andra delar av världen som offrar sitt vatten för att du skall kunna äta god mat.

PS. Det bästa med matrester när man lagar till dem är ju att de går mycket snabbare att värma på och bli klar med måltiden.

VAD JAG DESSUTOM LÄRT MIG IDAG: Min och din kropp består av ungefär 2 kilo bakterier vardera. Fy fasen vad sjukt.