Ett litet mail från Al Gore

Jag har gjort mitt yttersta för att föra fram en lekmans version av sanningen, som nu presenteras av forskare över hela världen, om vad som nu händer som ett resultat av kollisionen mellan den mänskliga civilisationen och jordens ekologiska system.Någon gång i framtiden kommer nästa generation att ställa oss en av två frågor. När de granskar våra handlingar och vår passivitet kommer de antingen att fråga: Hur tänkte de? Varför var de döva, stumma och blinda inför följderna av vad som gjordes med sanningen, med det som hände inför dem?

Eller så kommer de att fråga det jag skulle föredra och sannerligen tror att de kommer att fråga. Jag vill att de ska se tillbaka på 2007, vid början av det här seklet, och fråga sig: Hur fann de det moraliska modet att resa sig och ta sig an krisen som så många sa var omöjlig att lösa? Hur fann de förmågan att höja sin medvetenhet om sanningen vår värld ställdes inför? Hur fann de modet att handla?

Vi har allt vi behöver nu för att försäkra oss om att det är den andra frågan våra barn kommer att ställa sig. Och när de söker efter ett svar vill jag att de ska finna att vi insåg att vi hade allt vi behövde för att rädda vår planets ekologiska integritet, allt utom politisk vilja. Men sedan insåg vi att i demokratier, i den fria världen, är politisk vilja en förnyelsebar källa.

Al Gore