Addreserad oönskad reklam!

Efter en ett mycket långt sommaruppehåll är jag nu tillbaka framför datorn för att återigen börja blogga.

Mitt första inlägg denna höst blir ett öppet samt kaxigt mail då jag är så innerligt trött på oönskad reklam.

Nedan text är ett mail skickat till FASTIGHETSFÖRMEDLINGEN ERIK OHLSSON.

Hejsan,

Ni har härmed drabbats av ÖPPNA BREVET på bloggen I EFTE TIMMEN.

Jag kom igår hem från en långsemester och fann oönskad reklam från er på min hallmatta. Självklart är inte detta första eller sista gången som ett företag skickar mig oönskad reklam trotts att jag har en INGEN REKLAM TACK skylt på min dörr. Något som ni har kringgått genom att köpa in adressen från en leverantör.

Ni försökte göra mig intresserad av en 1:a på 26 kvadratmeter på gården där jag bor och eftersom jag verkligen ogillar reklam som jag inte bett om så blev jag irriterad. Foldern ni hade postat mig var på 8 sidor i fyrfärg och med häftklamrar. Till att börja med så kändes det konstigt att jag som bor i en normalstor 2:a på 55 kvadrat skulle vilja flytta till en mindre lägenhet men vid närmare eftertanke så kan ju sånt ske.

Jag lade ifrån mig foldern och fortsatte ner i min posthög och upptäckte då något riktigt korkat. Där fanns en exakt likadan folder adresserad till min sambo och fästmö. Hon erbjöds altså även hon att flytta till en mindre lägenhet?

Detta fann jag riktigt irriterande:

1. Tror ni att två människor i dagens Sverige är så sugna på att bo på 26 kvadrat att det är värt att skicka dem reklam om ett sådant erbjudande. Jag finner det nästintill helt solklart att inga par önskar bo i en sådan liten lägenhet när de redan har en större.

2. Tror ni att vårat förhållande är i så dåligt skick att vi skall separera och att ni därför tjänar på att skicka samma erbjudande till båda parter.

3. Om ni hade gjort er hemläxa lite bättre hade ni dessutom sett att vi har en tredje person som bor hos oss nämligen vår 5 månader gamla son. Ni missade därför att skicka oönskad reklam även till honom.

Jag frågar mig därför hur stor sannolikhet ni tror att det är att vi är intreserade av lägenheten så att det är värt att lägga ca 12-15 kr på denna helt missriktade reklam.

Nu till själva kärnan.

Hur mycket omiljövänlig och oönskad reklam skickar ni ut varje vecka till hushållen i Sverige. Vi måste ju prata om flera hundra kilo. Om ni har skickat till vår gatas alla lägenheter så innebär det 173 lägenheter (ja jag tror att ni till och med skickat till folk som redan bor i en 1:a) och kanske till ca 250 personer om ni skickat till alla sambos.

Tar Erik Ohlsson något miljöansvar för denna oönskade reklam? och hur ser ni själva på oönskad reklam som pensionärer och andra får bära ner med till insamlingskärlen trotts att det inte vill ha dessa?

Om ni vill framstå som ett seriöst företag bör ni genast sluta med denna reklam och istället arbeta hårt på att nå ut via email till de personer som verkligen är intresserade. Det skulle både ni (iform av utgifter) och vi (iform av mindre släng av onödig reklam) tjäna på.

Jag hoppas att vårt hushåll och alla andra i framtiden slipper reklam från er när vi inte bett om den.

Vänligen

Stephan Bäckman
I ELFTE TIMMEN bloggen

PS. Följande text finner du dessutom på min blogg med adressen: http://ielftetimmen.blogspot.com/2010/09/addreserad-oonskad-reklam.html

Marshmallows gjorde mig så glad!

Att bry sig om miljön och klimatet inger känslor som jag inte visste att jag hade.

Förra veckan var en tung vecka för oss som vill att vår planet skall må bättre. Jag var redan nedstämd efter allt det där med att kommunen kommer tvinga på mig kommunalt avlopp vilket kommer kosta mig ofantliga mängder pengar. Som om inte detta vore nog så hade ju den sittande regeringen valt att lägga omröstningen vad gäller kärnkraftens vara eller icke vara i förra veckan då tidningarna koncentrerade sig på bröllops yra och fotbolls-VM. Tro för guds skull inte att detta var en slump nämligen. Alltid när man skall rösta igenom saker som man tror att folket inte är av samma mening som regeringen så lägger man det när man får som minst media utav det, allt för att din granne inte skall tänka på detta senare i september när det är nyval. Så lyckas man nämligen få sitta kvar.

Som ni säkert vet så röstade man igenom kärnkraften och tänker fortsätta satsa på den och inte lägga ner den som man tidigare har lovat. Tråkigt är att de rödgröna först sa att om ni röstar på oss i detta val så lägger vi ner detta förslag men några timmar senare så säger socialdemokraterna att man tänker fortsätta driva de kärnkraftverk som finns om de vinner valet. Då kändes det som pest eller kolera. Det spelar då ingen roll vad jag röstar på. Kärnkraften blir kvar. Hur en miljöminister med gottsamvete kan rösta ja till kärnkraften är för mig en direkt gåta.

Nedstämd av att alla politiker enbart pratar om att hela tiden kämpa för miljön och klimatet började jag helt ärligt fundera på att sluta skriva bloggen och att sluta engagera mig i miljön och istället satsa på att tjäna så mycket pengar som möjligt åt mitt barn då jag räknar med att om vi inte löser klimatfrågan så kommer miljö, mat och bostäder vara så enormt mycket dyrare än de är idag. Jag menar vad tror du att en lägenhet i Stockholm kommer kosta om 20 år när min son förhoppningsvis flyttar hemifrån. Garanterat dubbelt så mycket som idag i alla fall.

så det var med denna nedstämdhet som jag åkte ner till landet och när jag klev ur bilen blev jag plötsligt helt överlycklig. Anledningen ser du på bilden ovan.

När min mormor gick bort för 10 år sedan och lämnade sommarhuset till mig så arrenderade vi nämligen ut vår åker till den lokala bonden. Vi fick 250 kr om året i betalning. Eftersom jag betalar bra mycket mer i skatt för marken varje år förklarade jag för bonden att jag behövde mer betalt för åkern varpå han svarade med att säga upp avtalet och inte slå gräset längre.

Detta ledde till en katastrof för mig. De första åren var det inga problem men de senaste åren så har jag dels fått jaga runt på åkern och klippa alla trädskott som växer upp. Jag har fått hela åkern full av sorkar som har sönder min gräsmatta och skadar mina odlingar och jag har dessutom vissa år fått betala en annan bonde stora pengar för att komma och slå åkern.

Men i år så gick jag till min gamla bonde och tiggde och bad att han skulle ta tillbaka min åker och slå den, ta vara på höet och utfodra sina kossor med 100% ickebesprutat gräs som är producerat 1 kilometer från ladugården där kossorna står. Han accepterade.

Så efter år av ångest för att min åker bara blev vildare och vildare så kunde jag äntligen se nio stora marshmallows ligga utspridda över åkern igen. Jag ville bara skrika av glädje rakt ut.

Marshmallows är vad mormor brukade kalla dessa vita höbollar som ligger över hela Sverige två gånger om året fulla av hö.

Hur känner du för kärnkraften? Hur känner du när politikerna säger att dom kämpar för miljön men ändå inte? Hur känner du när vår miljöminister röstar för kärnkraft? Känner du att vi går mot bättre tider? Tror du att vi kommer börja konsumera mindre och leva mer?

Många frågor men jag skulle önska höra vad du tror. Denna gång har du chansen att peppa mig med dina tankar. Sist men inte minst så undrar jag vad du tar hjälp av när du blir nedstämnd över hur vår planet och människorna på den behandlas? Skriv gärna en kommentar.

Sist men inte minst vill jag slå ett litet slag för http://twitter.com/ielftetimmen

Kommunen har gjort mig så nedstämnd!

Om du läser detta blogginlägg finns det en risk att du ifrågasätter mitt miljöintresse men då hoppas jag att du lämnar en kommentar med dina åsikter i nedan fråga.

För er som följt den här bloggen så vet ni att det nog inte finns något som jag värdesätter så mycket som mitt landställe dit jag flyr på helgerna och renoverar, klipper gräs och planterar grönsaker. Jag gör helt enkelt allt det där som jag inte kan göra på riktigt i en storstad som Stockholm. Huset är på 260 kvadrat, jag har en lada på 30 meter, en egen åker och dessutom äger jag ca 300 träd. Detta är den bästa platsen på jorden.

För några månader skrev jag här i bloggen om hur glad jag blev över att huset nu för första gången på 40 år inte längre var belånat. Jag har nämligen lyckats amortera av hela skulden genom att leva miljövänligt.

Men så blev jag nyligen kallad till ett möte där kommunen ville informera om sina kommande planer för området. Planer som nu rullar ut i flertalet glesbebyggda kommuner.

Kommunen har helt sonika tänkt påtvinga tomtägarna i området att koppla upp sig mot det kommunala vattnet och avloppet. Detta kommer att kosta varje tomtägare mellan 100 och 200 000 kr.

Detta har totalt knäckt mig faktiskt. Jag känner mig helt överkörd av kommunen. Det känns som något hämtat ur en maffiafilm där jag tvingas att betala ca 150 000 kr för något som jag inte ens vill ha.

Kommunen hävdar att man gör detta av två anledningar. Den första anledningen är att man inte vill att avloppsvattnet skall rinna ut i den närliggande sjön.
Den andra anledningen är att kommunen vill höja standarden på alla tomterna så att tomtägarna kan vara på sina landställen en längre del av året vilket leder till att de konsumerar mer i kommunen vilket får kommunen att må bättre. Några kanske till och med flyttar ut permanent.

Anledningen till att jag känner mig så lurad är att något år innan min mormor dog och efterlämnade sommarstället till mig så lät hon investera i en ny fin brunn med nytt fint och rent vatten. Vatten som inte har renats men smakar precis lika gott som Stockholmsvattnet.

Vårt avlopp skall det dock erkännas att det inte är det bästa. Jag har en klassisk stenkista brevid åkern (stenkista innebär att avloppsvattnet rinner rakt ut i ett hål i marken. Dock har jag ju ingen spoltoalett utan endast en diskbänk där jag diskar med minimalt av miljömärkt diskmedel. Där min stenkista är placerad växer det hur bra som helst. absolut ingen människa skulle kunna se att det växte varken mer eller mindre i marken där vattnet rinner ut.

Jag tror inte för en sekund att gräva ner ett avlopp i två mil från den lokala staden ut till oss skulle ge den miljövinsten som kommunen säger. Jag är övertygad om att det grävandet kommer leda till mer skada än nytta för min del. När jag förklarade för kommun mannen att mitt hus låg minst en kilometer från närmaste sjö sade han att mitt vatten då inte skulle påverka sjön men likförbannat kommer jag få betala 150 000 kr för att koppla på avloppet. Ännu värre är att röret bara läggs fram till min tomt. Det blir sedan min skyldighet att gräva upp min egen tomt och se till så att rören går från tomtgränsen till det egna huset. Även detta kommer ju såklart kosta pengar. Säkert minst 50 000 kr.

Nu när jag äntligen hade betalat av skulderna på huset drömde jag om att köpa solpaneler och kunna göra min egen el på husets tak eller att så snart det kom en bil som klarade 15 mil på el köpa denna och kunna transportera mig på bästa miljövänliga sätt till och från sommarhuset. Alla dessa drömmar om att leva klimatvänligt på landet kommer nu att skrotas eftersom jag nu kommer få spara varenda krona jag får in till att betala detta oönskade vatten och avlopp. Självklart kommer kommunen även att installera en taxameter så att jag kommer få betala för vattnet jag använder trotts att jag har en egen brunn endast 1,5 meter från huset. Istället vill kommunen att vattnet transporteras två mil innan det kommer till mitt hus. Hur miljövänligt är det?

Jag funderar på att lämna in prover på min jord kring avloppet, på mitt vatten och vattnet i närmaste sjö för att se om det finns några som helst tecken på att marken tagit skada av mitt egna vatten och avlopp.

Något som är minst lika tråkigt är att flertalet pensionärer i området som inte har råd att betala denna oönskade utbyggnad kommer nu att sälja sina hus. Hus som dom ägt i evigheter. Något som kommunen inte hänger läpp för eftersom detta gör fler hus tillgängliga för rika Stockholmare som kan komma ner och spendera sina pengar i kommunen. Mannen som kommunen hade skickat berättade till och med om att det var ett stort problem för kommunen att antalet invånare sjönk. Man var alltså öppen med att man inte alls enbart gör detta för miljön utan även för pengarnas skull.

Fler miljöförluster detta medför är att fler hushållsägare nu kommer lämna värmen på i sina hus för att ledningarna inte skall frysa sönder. Något som kommer dra en massa onödig el. Själv stänger jag av ALLT i november och fryser ner huset och låter det sakta tina upp igen i april när jag kommer ner och eldar med ved.

Själv är jag helt knäckt. Jag har inga 200 000 kr på banken. Man räknar med att allt skall vara klart om ca 2 år och om jag då börjar spara nu så måste jag ju bara lägga undan 8 333 kr i månaden för att slippa ta ett lån. Om jag måste ta ett lån med ca 4% ränta blir ju kostnaden så mycket högre.

Kommunen har tagit mitt landställe som gisslan och det finns inget jag kan göra åt saken. Det enda jag kan göra i denna fråga är att hela tiden överklaga besluten och leda en motprocess. På så sätt kan jag åtminstone förhala processen en tid och under denna tid spara på mig mer pengar så att jag inte behöver låna lika mycket.

För att jag på lång sikt skall kunna räkna hem den här kostnaden så kommer jag tvingas att installera toalett och dusch inomhus vilket kommer leda till att min familj kommer förbruka än mer vatten och att vi inte längre kommer kunna gödsla med vår egen skit.

Här och här har dom samma problem som jag och som om det inte vore nog. Kika på denna pinsamma upptäck.

Hur känner ni när ni läser detta? Har någon av er varit med om nått liknande? Har ni någon gång noterat hur kommunen eller något företag använder vår miljö som svepskäl att dra in mer pengar? Det borde på nått sätt finnas en lag mot detta tycker jag. Jag tycker man inte borde få exploatera miljön samtidigt som man har för avsikt att tjäna pengar.

En tepåse kan göra skillnad!

Något som verkligen får mig att tro att vi aldrig kommer lösa klimatfrågan eller minska användningen av jordens resurser är vår konsumtion och de miljarder förpackningar som vi människor använder dagligen. I de fattigare delarna av jorden är de bra mycket mer oskyldiga än vad du och jag är. Vi använder desto mer förpackningar och otroligt många av dem helt i onödan.

Titta på bilden ovan. Dagens blogginlägg handlar om alla dessa restprodukter som vi lämnar efter oss. Köper vi ti0 frimärken så sitter dom på en karta som när man har slut på frimärkena får en restprodukt att lägga i pappersinsamlingen (men hur många gör det). Köper vi te så kommer den ofta förpackad i färdiga påsar som sedan slängs i papperskorgen och eldas upp på närmaste soptipp.
En bläckpenna tar till slut just slut och då finns det inget mer att göra av den än att slänga den. Ärligt så vet jag inte om jag får lägga den i plastinsamlingen men det är där jag brukar lägga den.

Har du någon gång tänkt på hur mycket onödiga saker du egentligen slänger. Hur mycket saker som egentligen, om företagen bara ville och du och jag eftersökte det mer skulle kunna få igenom att mindre förpackningar och restprodukter skulle användas.

Tar man de tre sakerna på bilden ovan så kan ni ju bara tänka er hur mycket energi som går ut på jorden att tillverka alla tepåsar, allt lim som håller ihop påsen och alla häftklamrar som håller fast snöret. Snöret som antagligen är gjort av bomull som skulle kunna användas till att hålla människor varma istället.
Sist får man inte heller glömma all den energi i form av elektricitet som det går åt till att tillverka denna tepåse.

Titta nu på bilden nedan.

Om man köper lösviktste så har absolut inga påsar tillverkats. Du slipper skapa soppor, du slipper slänga soppor, du slipper bära hem mer än nödvändigt. Du kan spola ut teet i slasken och låta resterna gå på rötning i reningsverket alternativt lägga det i din kompost beroende på hur du bor. Lösviktste är med andra ord så mycket mer miljövänligt än påste.

Frimärken som man slickar på själv skapar inga restprodukter eftersom du använder 100% av produkten och slipper således att slänga något när du är klar.

En blyertspenna vässar du sakta ner. Resterna kan koposteras och bli jord. Det kan knappast en bläckpenna i plast som man inte vet vad man skall göra av.

Medan jag skrev detta blogginlägg har jag ätit 3 chokladbitar som fästmön köpte. Problemet är bara att chokladen kom i en påse och i påsen låg ca 15 individuellt paketerade chokladbitar.

Ingen är perfekt, men ju mer vi börjar tänka på hur allt vi konsumerar kommer förpackat och vilka onödiga förpackningar vi kan skala bort desto bättre för vår planet. 2010 räcker det inte med att förpackningar kan källsoteras. Hur kul är det att källsortera om man jämför med att slippa.

Så nästa gång du köper något som kommer förpackat så tänk till en extra gång. Frukt som har skal behöver väl ingen plastpåse egentligen? Morötter som man tvättar och skalar kan man ju köpa som lösvikt.

Om alla människor tänkte på detta skulle världen ha en enormt mycket större chans att försörja människan med mat och nyttigheter istället för sånt som vi inte ens behöver.

Det var några år sedan jag såg filmen I ELFTE TIMMEN nu men som jag minns det så säger man där att för varje lastbil av varor så skapar man dessutom fyra lastbilar med sopor.

Så tänk gärna på detta nästa gång du köper något.

Sonen ger mig köpångest!

Min son Caesar är nu 4 veckor gammal.

Att skaffa barn är helt klart en fantastisk upplevelse på många sett. Just nu är sonen Caesars favoritsyssla att sitta i vårt begagnade bärsele och titta antingen på mig eller omgivningen.

Hans andra favoritsyssla är att äta och att bajsa.
Att äta är självklart inga problem. Det är 100% bröstmjölk som gäller och den kan ju knappast vara mer närproducerad.
Nä det är väl toalettbesöken som ger mig ångest. Och som ni säkert förstår (och till några av ers stora irritation) så är det blöjorna som ger mig ångest. Vi kör nämligen på helt vanliga blöjor som så många andra hushåll på jorden och blöjbytena kommer ofta. Alldeles för ofta. Jag gissar på att vi byter blöja 8-10 gånger om dagen. man fyller upp en plastpåse om dagen med blöjsopor.

Här kan man såklart tycka att det är väl bara att köra på tygblöjjor eller nått liknande men det är inte så enkelt som det låter.
För det första så är vi två här hemma om alla beslut som rör vår son. För det andra så äger vi inte en tvättmaskin utan har valt att använda den som finns i bostadsrättsföreningen. Att springa upp och ner till den varannan dag och tvätta snibbar är inget som vi hinner med helt enkelt. Med den förlorade sömnen som vi har varje natt så är jag ju helt groggy när jag skall gå till jobbet på morgonen och på kvällen när jag gärna vill blogga somnar jag i soffan med sonen på bröstet.


Men jag gör så gott jag kan även om det inte känns gott nog i just denna fråga.

Blöjorna vi använder är självklart Svanenmärkta. Krämer och tvättlappar likaså. Jag ringde faktiskt till svanen och frågade hur tvättlappar som var av 100% nyfibrer kunde vara Svanenmärkta då jag ansåg detta ohållbart och då fick jag förklaringen att på just intimprodukter så är kraven lägre.

Just plastpåsen som vi slänger blöjorna i har jag jobbat lite hårdare. Just nu använder vi väldigt tunna påsar på rulle av 100% Polyeten.

Detta fick mig att genast kolla upp vad som är bästa alternativet för mig som bor i Stockholm och där alla våra soppåsar eldas upp och blir fjärrvärme. Jag ringde därför företaget Biobag som tillverkar påsar av 100% nedbrytbara ämnen som man faktiskt kan lägga direkt i komposten.

Problemet är ju att jag inte kan lägga innehållet i påsen i komposten så därför ställde jag mig frågade om det fanns någon miljövinst i att köpa dessa dyrare påsar och svaret blev lite oväntat nej.

Fast mannen jag talade med jobbade med nedbrytbara påsar så var han av samma åsikt som mig att om påsen ändå skulle eldas upp (vilket jag omöjligt kommer ifrån) så är det miljövänligast alternativet för mig att köpa dessa polyeten påsar och försöka skära ner på avfallet som hamnar i dem på alla möjliga sätt.
En sak vi t ex gör är att allt hushållspapper som används för att torka lite munnar och droppande bröst och allt sånt åker ner i min komposthink som sedan följer med oss ner till landet och hamnar i stora komposten där. Det är nämligen som så att hushållspapper och tidningar innehåller kol vilket förhindrar att komposten blir för kväverik och brinner alltså bättre.

Men jag hoppas att till sommaren när det blir dags för oss att bo på landet så kan vi införskaffa någon typ av tygblöjor. Det gäller bara att komma överens med den av oss som helt klart byter flest blöjor på vår son eftersom jag är på jobbet om dagarna.

Här måste följande dock nämnas.

85% av alla kläder vi köpt till Caesar är begagnade.
Barnvagnen är begagnad.
babysittern har vi lånat.
babygymet är begagnat.
bärselet är begagnat.
Den extra barnvagnen till landet kommer vara begagnad.
Skötbordet är begagnat.
sängen hemma och på landet är begagnade.
babystolen till köket satt jag själv i för 30 år sedan.

+ att sedan vår son föddes har varken jag eller fästmön köpt ett endaste plagg eller pryl åt oss själva...vi hinner och orkar inte ;0)

Så jag gör så gott jag kan!

Har någon som läser detta använt tygblöjor? Hur var upplevelsen? Rekommenderar ni detta trotts att vi inte har tvättmaskin.

Är rökare korkade?

Jag har just spenderat min första helg för i år på landet.
Som jag har skrivit så många gånger så är det helt magiskt och klimatvänligt att vara på landet.

Detta är några av alla miljövänliga saker vi gjorde från fredag kväll till söndag eftermiddag.

Vi använde endast 20 liter vatten.
Vi använde endast 15 kilowatt timmar
Vi räddade ett gammal dött träd och gjorde ved av det istället för att låta det ruttna.
Vi byggde en ny kompost som jag köpte förra året.
Vi tömde den gamla komposten där alla matresterna blivit jord.
Vi tog med alla gratulationsbuketter vi fått vid födseln av vår son och slängde i komposten.
Vi tog hem hinken för att återigen kunna frakta ner allt som går att kompostera hemifrån lägenheten.
Vi återanvänder 180 kvadratmeter gammalt tegel från min lada som utfyllnadsmaterial.
Vi tömde vår mulltoa och grävde ner "det där" i vår åker.
Jag konsumerade absolut ingenting under hela helgen förutom mat.

Som sagt, jag lever ett underbart och resurssnålt liv på landet.

Men det fanns ett problem och som inte bara är ett problem för mig utan även ett problem för min 17 åriga kusin eftersom jag inte kan hålla tyst. Han röker nämligen och eftersom rökare luktar ungefär lika fräscht som att hångla med ett askfat så försökte jag berätta för honom vad det innebär att röka.

Till skillnad från de flesta andra svenskar så har jag haft en annorlunda relation till min mormor. När jag var 5 år fick jag nämligen bo hos henne under ett år för att min mamma blev sjuk.
Vi fick således en väldigt nära kontakt och senare i livet så hördes vi på telefon varje dag. Det var också hon som köpte det landställe jag idag åker till.

Men runt 1990 så fick hon lungemfysem och exakt allt hon gjorde blev ansträngande. Det började med att hon fick färdtjänst till jobbet varje dag och dessutom färdtjänst till landet. Eftersom hon bodde på andra våningen så var hon tvungen att ställa ut en stol i trappen och vila halvvägs upp för att orka hela vägen. Då sommarhuset är ett två våningshus valde hon sällan att gå ut när vi var där.
När jag blev tonåring fick jag hjälpa henne att handla på helgerna. Hon skrev långa listor och jag gick ner med "dramaten" för att fylla den med hennes mat.
Under hela den här tiden fortsatte hon dock att röka varvat med att använda astma spray som vi inom familjen kallade "pyff pyff" eftersom det var så den lät.

Men allt blev bara jobbigare och jobbigare för henne. När hon blev pensionär vid 63 års ålder fick hon hjälp av hemtjänsten med att tvätta sig och att städa. Det sista året fick hon koppla på en slang in i näsan som försedde henne med rent syre så hon fick i sig den luft hon behövde för att överleva. Denna syrgas gjorde hennes hud torr och blek och man mådde riktigt dåligt av att titta på henne för att man inte kunde hjälpa henne eller åka tillbaka i tiden och förhindra att hon började röka. Visst är det så att lungemfysem är ärftligt och hon kunde fått det ändå MEN det förvärras kraftigt av att man röker.

På slutet fick min mormor åka till sjukhus. Jag minns så väl när jag var och hälsa på henne och att hon tyckte sig se en spindel på väggen som inte fanns där och hur hon berättade att läkaren sagt att målet med hennes återhämtning var att hon skulle kunna gå och handla själv. Sista gången jag träffade henne i livet matade jag henne med en avokado, hon orkade knappt öppna ögonen och påminde mer om en trött åtta månaders baby.
Nästa gång jag var på väg att hälsa på henne ringde min morbror och sa att hon just avlidit 69 år gammal. När jag såg hennes livlösa kropp med öppen mun ligga där totalbrast det för mig och jag grät som jag aldrig gråtit för. Det är och förblir den absolut hemskaste syn jag någonsin sett.

Detta är anledningen till att jag jagar min 17 åriga kusin med att han röker. Detta är anledningen till att jag jagar min bror med att även han röker. Jag försöker köra den tuffa stilen med att förklara för dem hur pantat det är att röka och att man bara förstör för sig själv samtidigt som man luktar jävligt illa.
I själva verket är allt enbart egoistiskt från mitt håll. Jag vill att mina släktingar skall leva kvar och självklart längre än mig. Vi är endast nio släktingar kvar som bär mitt efternamn och trotts att detta har hänt så röker eller snusar fem av dessa nio.
Samtidigt är det som så att alla över 18 år har rätt att göra precis vad de vill så det finns inget jag kan göra åt saken. Det orättvisa är att det alltid känns som att att rökarna vinner. Deras kläder luktar otroligt illa efter att de rökt, andedräkten skall vi inte tala om.
På tunnelbaneperronger är det alltid jag som får flytta på mig och på fotbollsmatchen är det någon idiot som tänder en cigarett bland barn och vuxna. Jag fullkomligt hatar passiv rökning eftersom jag gjort mitt val att inte rökaoch vill inte bli tvingad att få i mig rök eller lukt.

Det vanligaste man hittar i magsäken på döda fåglar är just plast och fimpar.

Bönderna som odlar tobak får ofta skador på grund av besprutningen av plantagen.

Vi är ca 1 miljard människor som inte har tillgång till mat och vatten på jorden. Kan ni gissa hur mycket sötvatten och odlingsareal som går ut till tobak vilket knappast gynnar några andra än tobaksbolagen.

Mitt förra förhållande tog stor skada av att jag tjatade så mycket om så kallat feströkande. I mitt nuvarande förhållande har vi inte samma problem då min fästmö slutade feströka 2007 eftersom hon själv kände att hon mådde mycket sämre de mornar då hon feströkt dagen innan.

Personligen skulle jag inte medvetet göra nått som frivilligt försätter min kropp i obehag. Visst jag äter en del godis som inte är nyttigt, men jag mår också dåligt av det så fort jag stillat med socker begär får jag en släng av ångest.

Det är inte bra för din hälsa om du röker, det är inte bra för din omgivnings hälsa att du röker, det är inte bra för vår planet att du röker och det är inte bra för klimatet (1,5 kilo koldioxid per 1 kilo tobak sägs det) att människor röker. Det är definitivt inte bra för våra djur att idioter slänger fimpar omkring sig som om dom försvann så fort dom nuddade baken.

Jag tror inte att denna text kan få någon att sluta röka. Men kanske kan de nedan två klippen från You tube få dig eller dina vänner på bättre tankar.

ABBA Björn struntar i miljön!

I Lördagens utgåva av tidningen Dagens Industri fanns det att läsa en pinsam artikel om multimiljonären och bandmedlemmen i före detta ABBA Björn Ulvaeus.

När jag läste artikeln blev jag först förstummad men sedan väldigt arg på denna svenska musik ikon sedan 70 talet.

Som många av er säkert känner till så är större delen av kusten på Gotland och runtomkring Gotland klassad som naturreservat och riksintresse. Detta har ju blivit aktuellt flera gånger under senare år. Jag vet dessutom att guiderna på Gotland ber turisterna att INTE ens plocka några stenar från stranden för då tar dom slut (!?!?).

Men detta har Björn Ulvaeus struntat fullständigt i och lämnat in en ansökan om att få bygga en studio i detta område som dessutom är strandskyddat.

På frågan om varför han vill bygga på ett naturreservat skall han enligt artikeln tidigare ha svarat att "I slutfasen av skrivandet av en musikal eller en film vill man gärna dra sig undan, ensam eller tillsammans med metkreatörer, någonstans där man får vara ifred och i en miljö som lånar sig till tänkande och kreativitet".

Tydligen kommer det som en nyhet för Björn att Sveriges naturreservat är till för just detta fast för landets fauna av djur som får allt mindre plats att leva på i vårt land och hela vår planet. Ett naturreservat finns av en anledningoch borde vara något som ingen svensk tar lätt på. Beträder man ett naturreservat så är det ens skyldighet att lämna det i samma skick som man fann det (eller bättre givetvis). Att ens skicka in en förfrågan om bygglov på en sådan plats är ju direkt korkat och oallmänbildat men allra mest egoistiskt. Mest av allt tror jag det handlar om en investering till att göra sin tomt än mer värd inför en framtida försäljning.

Lika pinsamt och helt sjukt är dock faktiskt att Gotlands kommun först godkände bygget vilket överklagades till Länsstyrelsen som också godkände bygget. Till slut landade ärendet hos miljööverdomstolen som sa NEJ till bygget.
Känns som att Gotlands kommun gör vad som helst för att ha kvar sina rika sommargäster på ön.

Efter att ha läst artikeln om Björn Ulvaeus kan jag bara konstatera att det fanns en baktanke med ABBAS gamla låtar MONEY, MONEY, MONEY och THE WINNNER TAKES IT ALL.

Det glädjer mig att jag aldrig har köpt en ABBA skiva i alla fall eftersom vinsten går till såna här idiotiska idéer.

Vad tycker ni?